Du är här

Hem » Forskarutbildning » Avhandlingar
Karl-Anton Forsberg
Karl-Anton Forsberg
Med Dr
Disputationsdatum: 
2009-10-09

Jag är psykiatrisjuksköterska sedan 30 år tillbaka. Det huvudsakliga verksamhetsområdet har varit psykiskt funktionshindrade, dels direkt i egenskap av sjuksköterska och avdelningsföreståndare för en rehabiliteringsavdelning och senare indirekt via funktionen som FoU-chef på psykiatriska kliniken i Skellefteå. Under psykiatrireformens genomförande var jag verksam i olika utbildningsinsatser och fanns med i olika samverkansorgan och projekt vars syfte varit att verka för en ökad integrering och förståelse för psykiskt funktionshindrade i lokalsamhället.

 

Efter min disputation kommer jag att återgå till mitt uppdrag inom psykiatriska kliniken i Skellefteå där jag, som det ser ut för närvarande, kommer att ägna mig åt utbildningsfrågor samt utvärdering och uppföljning av klinikens verksamhet. Inom Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten kommer jag inom den närmaste tiden att arbeta med ett projekt i samarbete med CEPI vars syfte är att ge personer med psykiska funktionshinder en grundläggande kunskap i forskningsmetodik. Därtill fungerar jag som konsult och projektstöd för Schizofreniförbundets Hälsocoach- projekt i Västerbotten. Beträffande forskningsambitionerna i fortsättningen så har jag obearbetad data från min interventionsstudie, bl.a. två-års uppföljning av interventionen, som bör publiceras. I mån av tid och möjlighet kommer jag även att undervisa inom sjuksköterskeutbildningen i Skellefteå.

 

Ämnet för avhandlingen är den fysiska hälsan hos psykiskt funktionshindrade i stödboende. Den försämrade folkhälsan förorsakad av vårt levnadssätt är en angelägen fråga för regeringen. Exempel på satsningar är Folkhälsoinstitutets satsning, Sätt Sverige i rörelse. Kunskapen om brister i den fysiska hälsan bland personer med psykiska funktionshinder som yttrar sig i översjuklighet och överdödlighet, är väldokumenterad Men det har gjorts få försök att förbättra situationen. Vidare är kunskapen om hur personer med psykiska funktionshinder ser på fenomenet hälsa begränsad.

 

Studien syftar till att via en kontrollerad design mäta effekterna av en hälsointervention i form av studiecirklar hos personer med psykiska funktionshinder med avseende på fysiologiska parametrar och parametrar som beskriver hälsa och livskvalitet. Via intervjuer av deltagarna få en ökad kunskap om betydelsen av deltagande i en livsstilsintervention samt synen på fenomenet hälsa med särskilt fokus på kroppen.

 

Sammantaget visar denna studie att det finns viss möjligt att påverka den fysiska hälsan (mindre risk för metabolt syndrom) hos personer med psykiskt funktionshinder genom att delta i ett årslångt interventionsprogram. Interventionen visar ingen effekt på mått som livskvalitet, psykosocial funktionsnivå och symtomförekomst. Däremot beskriver deltagarna att deltagandet haft mening i olika avseenden. Ett fynd som stärks av att känslan av sammanhang förändrats positivt. Behovet av att utveckla de preventiva insatserna för personer med psykiskt funktionshinder och vikten av att följa upp neuroleptikabehandlingen med avseende på dess negativa bieffekter för kroppslig hälsa är en viktig klinisk implikation, liksom betydelsen av att vårdpersonalens ansvar i vårdkedjan lyfts fram och att deras betydelse som stöd i en livsstilsförändring betonas.